En vanlig eftermiddag in the life of a nanny

Att muta barn med godis för att få dem att gå från dagis är helt rätt har jag kommit fram till idag. Speciellt när barnen jag ska hämta är de sista kvar på dagis och fröknarnas irritation över att NÄSTAN arbeta övertid är så påtaglig att.. ja, att det är okej att muta barnen med godis för att få dem att hoppa i overallerna.

Emelie börjar nästan gråta för att hon inte får åka i vagnen som hon i vanliga fall knappt vill nudda. Julia får ett litet utbrott över att Emelie fick sin godisklubba med plast på men inte hon.

Att åka rulltrappa är alltid lika kul. Emelie har nått påhitt för sig som innebär att hon ska stå på alla knä i rulltrappan när vi åker uppför och stå baklänges när vi åker nedför. Fråga mig inte varför, för det vet jag inte. Men något jag vet är att det är väldigt frustrerande när hon ska stå mitt framför vagnen och sedan stanna tvärt när vi kliver av rullbandet. Detta resulterar i att jag halvt måste köra över henne för att inte ramla själv med barnvagn och handbagage.

Nåväl, ombord på tunnelbanan så kan väl inte så mycket gå snett? Hah! Att sitta ner på tåget insåg Emelie för länge sedan är överskattat och praktiserar istället någon sorts ringdans runt mittstolpen, detta med klubban i munnen. De gånger jag försöker få henne att sitta ner så slutar det alltid med att hon sitter i mitt knä och påstår sig vara trött och att jag minsann måste bära henne hela vägen hem. "Självklart" tänker jag, upp med barnvagnen på axeln ba'! När jag då lyckas övertala henne att gå själv är det dags att stiga av tåget. Då har hon upptäckt något annat hon kan göra för att ge mig en mindre hjärtattack. Nämligen stanna på tåget så länge som möjligt. Jag tar henne i handen och kör av vagnen, när jag sedan vänder mig om har hon gått på tåget igen. "Dörrarna stängs" tillkännager föraren och jag får kasta mig in och slita ut henne. Hon fnittrar sedan och går lydigt brevid vagnen hela vägen hem. Allt detta sker självklart medans stackars Julia skriker som en stucken gris för att hon sitter fastspänd i vagnen och inte får göra allt som storasyster gör.

Life is good. Tro det eller ej, men jag älskar att vara barnflicka! Barn är mysiga och jobbet fungerar även bättre än något annat preventivmedel i hela världen.