Men bara för att jag bor i MIN lägenhet igen. Tillsammans med 8 katter.
Ohlord.
torsdag 31 januari 2008
tisdag 29 januari 2008
Ner och upp
Upp och ner.
Eller är det kanske tvärtom man brukar säga? Så är varjefall mitt humör just nu, ner och upp och upp och ner. Damnit.
Efter att jag skrivit det förra inlägget blev jag deppad igen. I think i need some pills.
Eller är det kanske tvärtom man brukar säga? Så är varjefall mitt humör just nu, ner och upp och upp och ner. Damnit.
Efter att jag skrivit det förra inlägget blev jag deppad igen. I think i need some pills.
måndag 28 januari 2008
Fuck you - det går bra nu
För en vecka sedan låg jag som ett kollie och tog mig knappt upp ur sängen. jag ville helt seriöst bara gå och lägga mig och dö. En vecka senare och en massa curlande från mina föräldrars sida mår jag bra igen. Allting blir ju trots allt bara det jag gör det till och självklart tycker jag världen suger om jag bara ser den ur det perspektivet.
Nu har jag våren och sommarens planer klart för mig. Jag ser fram emot det. Jag ser fram emot resten av mitt år 2008. Jag ska åka till London och hälsa på alla mina kära vänner, jag trodde jag bara kunde släppa och gå vidare men det går inte och varför skulle jag vilja göra det ens?
Nu i veckan flyttar jag tillbaka till min lägenhet. MIN lägenhet. Den här gången ska det bl på riktigt. Jag ska sluta koppla den samman med mig och Peter så jag bara blir deprimerad för att han inte är där längre, jag ska känna mig helt fri. Har pratat lite med en gamal vän också som var sugen på att flytta dit i februari med mig. det vore toppen kul för vi är så lika!
Tänk hur allt kan ordna sig när man är omgiven av de bästa människorna i världen. Då spelar det ingen roll att några av ens vänner är riktiga idioter och svikare, det finns alltid några som håller måttet. Jag har tofflat klart för mina vänner, de som inte ställer upp för mig tänker jag inte ställa upp för heller. Förr var jag en sån som bara kunde ge, ge och ge. Utan att kräva eller få något tillbaka. Thoose days are over - tro mig. Jag känner igen en riktig vän när jag ser en. Från och med nu.
Im gonna make myself happy.
Nu har jag våren och sommarens planer klart för mig. Jag ser fram emot det. Jag ser fram emot resten av mitt år 2008. Jag ska åka till London och hälsa på alla mina kära vänner, jag trodde jag bara kunde släppa och gå vidare men det går inte och varför skulle jag vilja göra det ens?
Nu i veckan flyttar jag tillbaka till min lägenhet. MIN lägenhet. Den här gången ska det bl på riktigt. Jag ska sluta koppla den samman med mig och Peter så jag bara blir deprimerad för att han inte är där längre, jag ska känna mig helt fri. Har pratat lite med en gamal vän också som var sugen på att flytta dit i februari med mig. det vore toppen kul för vi är så lika!
Tänk hur allt kan ordna sig när man är omgiven av de bästa människorna i världen. Då spelar det ingen roll att några av ens vänner är riktiga idioter och svikare, det finns alltid några som håller måttet. Jag har tofflat klart för mina vänner, de som inte ställer upp för mig tänker jag inte ställa upp för heller. Förr var jag en sån som bara kunde ge, ge och ge. Utan att kräva eller få något tillbaka. Thoose days are over - tro mig. Jag känner igen en riktig vän när jag ser en. Från och med nu.
Im gonna make myself happy.
onsdag 23 januari 2008
Träna
Jag .. har ... träningsvärk i magen! Herregud. Ja, jag vet att göra 200 situps framför Animal Planet knappast räknas till seriös träning. Men vad ska man göra när man inte har råd med ett gymkort? Ikväll blir det lite spinning med mamma och pappas nya träningscykel! Yey! Men innan dess.. ännu en dag av telefonförsäljning.
tisdag 22 januari 2008
Jag.. telefonsäljare?
Den här veckan jobbar jag som säljare, över telefon. Det blir inte så mycket sälj, mest sitta och försöka få tag på rätt personer hela dagarna. Bah. Jag som hatar telefonförsljare och nu har jag själv blivit en! Damnit. Tur att det bara är för en vecka, längre än så kan jag inte sälja min själ till the devil.
Saknar London faktiskt. Men inte tillräckligt för att flytta tillbaka.
Saknar London faktiskt. Men inte tillräckligt för att flytta tillbaka.
lördag 19 januari 2008
Bulgarien, Sunny Beach, Lazur
Satt av någon anledning och spanade in min pojkvänns gamla blogg på passagen och hittade ett inlägg som var skrivet från Bulgarien sommaren 2006.
"DAG 5: Dagen borjade helt lugn och sa trodde jag att den skulle sluta, men icke. Vi gick runt i stan som vanligt samlade pa oss "free drinks" lappar sen gick vi vidare till Lazur. efter typ X antal shots och X antal gratis drinkar borjar kl bli typ 00.00 (alltsa bara barnet) MEN da far jonny for sig att han ska ga hem. Skit i honom tankte jag for jag ska parta :P sa han drar hem och lamnar mig ensam pa Lazur. Och sen kommer en historia som ar for lang for att beratta for allvarligt sa va det dar den sjukaste natten i hela mitt liv sa jag orkar inte ens beratta, ar det nagon som vill veta sa ar det bara att fraga :)"
Vad i helevete? Jag vet ju att han gick hem med nån bartender den kvällen men att beskriva det sådär? Tss.. någon sover på soffan ikväll (och det är inte jag).
"DAG 5: Dagen borjade helt lugn och sa trodde jag att den skulle sluta, men icke. Vi gick runt i stan som vanligt samlade pa oss "free drinks" lappar sen gick vi vidare till Lazur. efter typ X antal shots och X antal gratis drinkar borjar kl bli typ 00.00 (alltsa bara barnet) MEN da far jonny for sig att han ska ga hem. Skit i honom tankte jag for jag ska parta :P sa han drar hem och lamnar mig ensam pa Lazur. Och sen kommer en historia som ar for lang for att beratta for allvarligt sa va det dar den sjukaste natten i hela mitt liv sa jag orkar inte ens beratta, ar det nagon som vill veta sa ar det bara att fraga :)"
Vad i helevete? Jag vet ju att han gick hem med nån bartender den kvällen men att beskriva det sådär? Tss.. någon sover på soffan ikväll (och det är inte jag).
Jävla Ellos!
De stövlar som jag trånade över i flera månader innan jag beställde och sedan inte hade råd med så mamma fick rycka in rear de nu ut på ellos.se ! Pjuh, vilken lång mening men jag var tvungen att få ur mig allt på en gång! Hur vågar de?! Mina älskade, vackra för att inte säga SUPERSNYGGA stövlar från Bronx.
Fetingrea på www.ellos.se spana in!
Fetingrea på www.ellos.se spana in!
torsdag 17 januari 2008
Bröstförstoring, någon?
Jag undar när vi kommer få se sån här reklam i Sverige. I London var det inga konstigheter med bilder som denna i tunnelbanan.
Till vänster ser vi en ledsen Amy med små bröst, men efter operationen se hur glad hon blir med stora bröst till höger. Om ni har överflödigt med pengar och motsatsen vad det gäller hjärnceller så kanske ni blev sugna på lite silikon efter den här reklamen.
Inte?
Till vänster ser vi en ledsen Amy med små bröst, men efter operationen se hur glad hon blir med stora bröst till höger. Om ni har överflödigt med pengar och motsatsen vad det gäller hjärnceller så kanske ni blev sugna på lite silikon efter den här reklamen.
Inte?
Konsten att flytta runt
När man som jag lever livet lite omkringflyttande så är det viktigt att veta hur man packar smart. Att bo på tre olika ställen är inte alltid det enklaste och trots att jag gjort det i mer än en månad snart, så har jag fortfarande inte lärt mig att ha en väska med de viktigaste prylarna med mig. Istället har jag lärt mig att dela tandborste (något jag hade stora problem med förut). Jag har också lärt mig att killdeo inte luktar så hemskt om man tar ett tunt lager och sedan sprayar sin egen Lacoste parfym som cover.
Ja, jag känner mig som en lodis.
Ändå är det ingenting mot de saker jag lärde mig i London. Att tvätta underkläder i handfatet, lägga skorna i kartonger eftersom vi hade möss i hela rummet, att inte lita på någon och att gömma min rakhyvel eftesom de franska tjejerna lånade den till att.. ja.
Nöden har ingen lag och ibland förvånar jag mig själv med vilka medel jag kan ta till för att få vardagen att fungera.
Ja, jag känner mig som en lodis.
Ändå är det ingenting mot de saker jag lärde mig i London. Att tvätta underkläder i handfatet, lägga skorna i kartonger eftersom vi hade möss i hela rummet, att inte lita på någon och att gömma min rakhyvel eftesom de franska tjejerna lånade den till att.. ja.
Nöden har ingen lag och ibland förvånar jag mig själv med vilka medel jag kan ta till för att få vardagen att fungera.
Disken
Ja, jag vet att det är torsdag idag och att festen var i lördags. Men först idag har jag diskat undan all disk vi samlade ihop till ett berg på diskbänken i söndags. Det varken luktade gott eller.. Det luktade inte gott helt enkelt. Men nu är det borta och jag känner ingen motivation till att någonsin ha en hemmafest igen.
Eller?
Eller?
onsdag 16 januari 2008
En vanlig eftermiddag in the life of a nanny
Att muta barn med godis för att få dem att gå från dagis är helt rätt har jag kommit fram till idag. Speciellt när barnen jag ska hämta är de sista kvar på dagis och fröknarnas irritation över att NÄSTAN arbeta övertid är så påtaglig att.. ja, att det är okej att muta barnen med godis för att få dem att hoppa i overallerna.
Emelie börjar nästan gråta för att hon inte får åka i vagnen som hon i vanliga fall knappt vill nudda. Julia får ett litet utbrott över att Emelie fick sin godisklubba med plast på men inte hon.
Att åka rulltrappa är alltid lika kul. Emelie har nått påhitt för sig som innebär att hon ska stå på alla knä i rulltrappan när vi åker uppför och stå baklänges när vi åker nedför. Fråga mig inte varför, för det vet jag inte. Men något jag vet är att det är väldigt frustrerande när hon ska stå mitt framför vagnen och sedan stanna tvärt när vi kliver av rullbandet. Detta resulterar i att jag halvt måste köra över henne för att inte ramla själv med barnvagn och handbagage.
Nåväl, ombord på tunnelbanan så kan väl inte så mycket gå snett? Hah! Att sitta ner på tåget insåg Emelie för länge sedan är överskattat och praktiserar istället någon sorts ringdans runt mittstolpen, detta med klubban i munnen. De gånger jag försöker få henne att sitta ner så slutar det alltid med att hon sitter i mitt knä och påstår sig vara trött och att jag minsann måste bära henne hela vägen hem. "Självklart" tänker jag, upp med barnvagnen på axeln ba'! När jag då lyckas övertala henne att gå själv är det dags att stiga av tåget. Då har hon upptäckt något annat hon kan göra för att ge mig en mindre hjärtattack. Nämligen stanna på tåget så länge som möjligt. Jag tar henne i handen och kör av vagnen, när jag sedan vänder mig om har hon gått på tåget igen. "Dörrarna stängs" tillkännager föraren och jag får kasta mig in och slita ut henne. Hon fnittrar sedan och går lydigt brevid vagnen hela vägen hem. Allt detta sker självklart medans stackars Julia skriker som en stucken gris för att hon sitter fastspänd i vagnen och inte får göra allt som storasyster gör.
Life is good. Tro det eller ej, men jag älskar att vara barnflicka! Barn är mysiga och jobbet fungerar även bättre än något annat preventivmedel i hela världen.
Emelie börjar nästan gråta för att hon inte får åka i vagnen som hon i vanliga fall knappt vill nudda. Julia får ett litet utbrott över att Emelie fick sin godisklubba med plast på men inte hon.
Att åka rulltrappa är alltid lika kul. Emelie har nått påhitt för sig som innebär att hon ska stå på alla knä i rulltrappan när vi åker uppför och stå baklänges när vi åker nedför. Fråga mig inte varför, för det vet jag inte. Men något jag vet är att det är väldigt frustrerande när hon ska stå mitt framför vagnen och sedan stanna tvärt när vi kliver av rullbandet. Detta resulterar i att jag halvt måste köra över henne för att inte ramla själv med barnvagn och handbagage.
Nåväl, ombord på tunnelbanan så kan väl inte så mycket gå snett? Hah! Att sitta ner på tåget insåg Emelie för länge sedan är överskattat och praktiserar istället någon sorts ringdans runt mittstolpen, detta med klubban i munnen. De gånger jag försöker få henne att sitta ner så slutar det alltid med att hon sitter i mitt knä och påstår sig vara trött och att jag minsann måste bära henne hela vägen hem. "Självklart" tänker jag, upp med barnvagnen på axeln ba'! När jag då lyckas övertala henne att gå själv är det dags att stiga av tåget. Då har hon upptäckt något annat hon kan göra för att ge mig en mindre hjärtattack. Nämligen stanna på tåget så länge som möjligt. Jag tar henne i handen och kör av vagnen, när jag sedan vänder mig om har hon gått på tåget igen. "Dörrarna stängs" tillkännager föraren och jag får kasta mig in och slita ut henne. Hon fnittrar sedan och går lydigt brevid vagnen hela vägen hem. Allt detta sker självklart medans stackars Julia skriker som en stucken gris för att hon sitter fastspänd i vagnen och inte får göra allt som storasyster gör.
Life is good. Tro det eller ej, men jag älskar att vara barnflicka! Barn är mysiga och jobbet fungerar även bättre än något annat preventivmedel i hela världen.
tisdag 15 januari 2008
måndag 14 januari 2008
Nyttig!
Ja, jävlar va nyttig jag ska bli nu. Eller ja, inte nyttig kanske, men varjefall inte äta så mycket skit som förut. Jag ska skapa min egen diet och just idag bestog den av banan, äpple och massa morötter till middag. Tro det eller ej, men man blir fasiken mätt.
Egentliga tankar: Vartfan är min plusmeny?
En sanning i repris
"Folk frågar mig hela tiden "varför åkte du hem från London?" Ja, varför gjorde jag det egentligen?Jag kan utan svårigheter erkänna att jag är en person som lever i tron att gräset är grönare på andra sidan. Gräset var inte grönare i London, det var precis samma skit som här hemma fast på engelska.
En kompis frågade mig om jag var i London för att jag verkligen ville eller för att jag kände att jag var tvungen. Då svarade jag att jag var där för att jag verkligen ville, men frågan är om det var helt sant. Visst, jag ville åka till London, men ville jag stanna? Jag vet inte. Jag försöker känna efter varje dag och komma fram till hur jag vill göra men det slutar alltid på samma sätt; svettningar, ångest och "fan, är klockan redan halv sju på morgonen?" .
Även om jag bara bodde i London i lite mer än två månader så han jag ställa om mig själv. Jag skaffade vänner och fiender och ett jobb jag faktiskt trivdes med, men sen drabbades jag av "gräset-är-grönare-sjukan"-igen och åkte hem till Sverige. Nu har jag varit hemma lite mindre än en månad och ja, jag vill väl påstå att jag har mått bättre i mina dagar.
Jag är bara så rädd, så rädd för att bli fast på samma ställe för länge. Jag vet inte varför, men jag vet att det är farligt.. man kan faktiskt dö om man står still för länge (det kom jag fram till för länge sedan).Jag är ju bara för jävla dålig på att slutföra saker jag påbörjat, riktigt jävla dålig. Så nu har jag bestämt mig för att stanna här ett tag, jobba, spara och köpa en egen dator för första gången i mitt liv. Jag ska satsa lite mer på mitt skrivande som förhoppningsvis kommer ge mig ett presskort inom en snar framtid. Efter det.. det vettefan, men räkna inte med att jag finns i närheten i sommar. Varjefall inte om du befinner dig i Nynäshamn/Haninge eller Stockholm med omnejd.
Pappa sa att jag i London hade "alla chanser i världen" men för en gångs skull hade han fel. För pappa vet du vad? Vart jag än befinner mig så har jag alla chanser i världen. Bara jag ger mig fan på det."
Några av er har förmodligen läst den här texten förut eftersom jag publicerade den både på facebook och i min gamla blogg. Jag gillar den och ville få in den här också, den beskrivr så perfekt hur jag känner mig och förhåller mig till hela London grejen. Det är inte lätt när det är svårt, men så är det. Enda skillnaden nu från då är att nu har jag varjefall min älskade dator i min ägo.
En kompis frågade mig om jag var i London för att jag verkligen ville eller för att jag kände att jag var tvungen. Då svarade jag att jag var där för att jag verkligen ville, men frågan är om det var helt sant. Visst, jag ville åka till London, men ville jag stanna? Jag vet inte. Jag försöker känna efter varje dag och komma fram till hur jag vill göra men det slutar alltid på samma sätt; svettningar, ångest och "fan, är klockan redan halv sju på morgonen?" .
Även om jag bara bodde i London i lite mer än två månader så han jag ställa om mig själv. Jag skaffade vänner och fiender och ett jobb jag faktiskt trivdes med, men sen drabbades jag av "gräset-är-grönare-sjukan"-igen och åkte hem till Sverige. Nu har jag varit hemma lite mindre än en månad och ja, jag vill väl påstå att jag har mått bättre i mina dagar.
Jag är bara så rädd, så rädd för att bli fast på samma ställe för länge. Jag vet inte varför, men jag vet att det är farligt.. man kan faktiskt dö om man står still för länge (det kom jag fram till för länge sedan).Jag är ju bara för jävla dålig på att slutföra saker jag påbörjat, riktigt jävla dålig. Så nu har jag bestämt mig för att stanna här ett tag, jobba, spara och köpa en egen dator för första gången i mitt liv. Jag ska satsa lite mer på mitt skrivande som förhoppningsvis kommer ge mig ett presskort inom en snar framtid. Efter det.. det vettefan, men räkna inte med att jag finns i närheten i sommar. Varjefall inte om du befinner dig i Nynäshamn/Haninge eller Stockholm med omnejd.
Pappa sa att jag i London hade "alla chanser i världen" men för en gångs skull hade han fel. För pappa vet du vad? Vart jag än befinner mig så har jag alla chanser i världen. Bara jag ger mig fan på det."
Några av er har förmodligen läst den här texten förut eftersom jag publicerade den både på facebook och i min gamla blogg. Jag gillar den och ville få in den här också, den beskrivr så perfekt hur jag känner mig och förhåller mig till hela London grejen. Det är inte lätt när det är svårt, men så är det. Enda skillnaden nu från då är att nu har jag varjefall min älskade dator i min ägo.
En liten fundering
Jag har tänkt en hel del på det här med ålderskillnad. Vad är egentligen maxgränsen för hur mycket det får skilja i ålder mellan två partners? Det är ju knappast rimligt att bara dejta människor som är exakt lika gamla som en själv. Jag tror 2-4 år plus eller minus din egen ålder är det ultimata för att ett förhållande ska fungera i längden. Men det baserar jag på den åldern jag själv befinner mig i just nu. Det handlar nog mycket om att man måste vara på någorlunda samma ställe i livet för att kunna förstå, acceptera och respektera varandra.
Sen finns det ju inget som säger att ett förhållande är dödsdömt bara för att ålderskillnaden är för hög. Se bara på mina föräldrar. De har levt tillsammans i mer än 20år nu och är fortfarande lyckliga, trots att det skiljer 10 år mellan dem. Något jag alltid har velat se är min mormors min när mamma som 17-åring gled hem med pappa i släptåg. "Hej mamma, det här är Ronny, min nya pojkvän. Han är 27".
Tihi. Vad tror ni?
Sen finns det ju inget som säger att ett förhållande är dödsdömt bara för att ålderskillnaden är för hög. Se bara på mina föräldrar. De har levt tillsammans i mer än 20år nu och är fortfarande lyckliga, trots att det skiljer 10 år mellan dem. Något jag alltid har velat se är min mormors min när mamma som 17-åring gled hem med pappa i släptåg. "Hej mamma, det här är Ronny, min nya pojkvän. Han är 27".
Tihi. Vad tror ni?
söndag 13 januari 2008
the day after
Okej, jag vet inte riktigt vart jag ska börja berätta, men jag vet hur jag började min dag idag. Jo, med att plocka fimpar nedanför balkongen och torka upp någons spya i trapphuset. Underbart!
Festen igår blev helt klart över förväntan. Varjefall för min del, jag hade skitkul! Att jag bjudit in så många olika personer som egentligen inte hade någon koppling till varandra verkade inte spela någon roll. Folk minglade ändå och jag tror inte jag var den enda som lärde känna någon ny.
Jag kommer ihåg att det blev en lång jakt på toalettpapper och hur folk svor när v insåg att det var helt slut. Jag kommer ihåg när alla gästerna samlades i köket och sjöng "Ja må hon leva" för mig och Jonny och hur jag skrattade när han kommenterade att han minsann inte var någon "hon".
Jag skulle vilja skriva mer, men jag är alldeles för bakfull! Sammanfattat var det varjefall en jävligt kul fest och jag vill tacka alla som kom och gjorde min och Jonnys 20/23års fest minnesvärd! Till er andra, som faktskt var rätt många.. som bara sket i att dyka upp. Nu har jag slutat bry mig för det är inte värt min energi, men igår var jag jävligt ledsen och besviken. Bara så ni vet.
Nu ska jag återgå till mina planer för kvällen: doing så lite som möjligt.
Festen igår blev helt klart över förväntan. Varjefall för min del, jag hade skitkul! Att jag bjudit in så många olika personer som egentligen inte hade någon koppling till varandra verkade inte spela någon roll. Folk minglade ändå och jag tror inte jag var den enda som lärde känna någon ny.
Jag kommer ihåg att det blev en lång jakt på toalettpapper och hur folk svor när v insåg att det var helt slut. Jag kommer ihåg när alla gästerna samlades i köket och sjöng "Ja må hon leva" för mig och Jonny och hur jag skrattade när han kommenterade att han minsann inte var någon "hon".
Jag skulle vilja skriva mer, men jag är alldeles för bakfull! Sammanfattat var det varjefall en jävligt kul fest och jag vill tacka alla som kom och gjorde min och Jonnys 20/23års fest minnesvärd! Till er andra, som faktskt var rätt många.. som bara sket i att dyka upp. Nu har jag slutat bry mig för det är inte värt min energi, men igår var jag jävligt ledsen och besviken. Bara så ni vet.
Nu ska jag återgå till mina planer för kvällen: doing så lite som möjligt.
lördag 12 januari 2008
In bed with my new lover
Japp, där befinner jag mig nu. I sängen med min nya skinande vita älskling. Ja, för er som inte förstår så är det min nya bärbara dator jag pratar om. Äntligen är den min, min älskade. Det känns helt overkligt.
Jag skrev i ett tidgare inlägg att man ska hålla isär TV tittande och att ligga i sängen. Jag tar tillbaka allt det nu, för jag kan lova. This baby aint sleeping on the floor.
Jag skrev i ett tidgare inlägg att man ska hålla isär TV tittande och att ligga i sängen. Jag tar tillbaka allt det nu, för jag kan lova. This baby aint sleeping on the floor.
fredag 11 januari 2008
Eloquent
Igår loggade jag av någon outgrundlig anledning in på LunarStorm.se för att upptäcka att det tagit bort sin betalfunktion. Askul eftersom det medförde att jag kunde komma åt mina gamla bilder! Bland alla ego-webcambilder så hittade jag en som fick det att rycka i min nostalgi-tå.
Tänk va härligt det skulle vara att bara spela musik för att det är kul igen och skit i att vissa sa att vi sög och var töntiga. Det var så underbart att vara lattja och ha kul tillsammans med sina bästa vänner. Även om jag aldrig börjar spela i band igen så kommer Eloquent alltid ha en speciell plats i mitt musikaliska hjärta.
Tvångstankar
- Höja volymen på Tvn så Peter vaknar
- Kräkas för att slippa ångesten över allt jag åt till middag
- Sortera alla bilder på hela datorn
- Skriva massa onödiga blogginlägg
.. jag får inte, jag ska inte och jag vill egentligen inte.
Out of my head!
- Kräkas för att slippa ångesten över allt jag åt till middag
- Sortera alla bilder på hela datorn
- Skriva massa onödiga blogginlägg
.. jag får inte, jag ska inte och jag vill egentligen inte.
Out of my head!
No news
*RiCKARD säger:
haha, du är verkligen beroende av bekräftelse
Alexandra säger:
meh, kom du inte på det förrens nu?
haha, du är verkligen beroende av bekräftelse
Alexandra säger:
meh, kom du inte på det förrens nu?
Lisa Magnusson
Någon som verkar vara hetare än alla andra i bloggvärlden just nu är den där bruden. Lisa whatsherface. Jag gillar hur aftonbladet kastar sig som kåta hökar över allt som Alexander Schulman benämner som hett eller "inne". Vem är det som bestämmer där på blaskan egentligen?
Alex log mot mig när jag var på Magasin 5 häromdagen men inte fan hamnade jag på hans innelista för det. Skit också.
Ni får gärna använda kommentarsfältet för att tala om det jag redan vet (att jag bara är avundsjuk).
Lisas blogg som faktiskt kan vara rätt kul hittar ni här <--
Alex log mot mig när jag var på Magasin 5 häromdagen men inte fan hamnade jag på hans innelista för det. Skit också.
Ni får gärna använda kommentarsfältet för att tala om det jag redan vet (att jag bara är avundsjuk).
Lisas blogg som faktiskt kan vara rätt kul hittar ni här <--
English
This is just a short notice that goes out to all my englishspeaking friends. Im sorry for not writing this stupid thing so you can understand it but its just taking me to long to write in english, and you know me; im all about the speed. I'll try to put some more pics up so you guys won't feel to left out.
Peace out
Peace out
Har du sömnproblem?
Om du liksom jag lider av svårigheter att somna på kvällarna så har jag några tips. Att man för kroppens bästa ska försöka gå att lägga sig ungefär samma tid och stiga upp samma tid är knappst en nyhet för någon. Det är dock inte så enkelt att praktisera när man har ett jobb med oregelbundna arbetstider, men i längden är det nog ett av de bästa tipsen. Se till att rummet är mörkt och att temperaturen inte är för hög. Helst ska det vara helt tyst i rummet. Många hävdar att de somnar bäst till musik, något som jag alltid gjorde förut men det funkar inte alls längre. Jag blir för koncentrerad på att lyssna på texten och börja filosofera över den istället för att slappna av och somna.
Det finns också någon oskriven regel om att man inte ska ligga och försöka somna i mer än 30 minuter. Har du inte lyckats då ska du istället gå upp och göra något i väntan på att bli sömnig. Att titta på TV är inte lösningen. Jag tror det är viktigt att hålla isär TV-tittande och att ligga i sängen, alltså inte kombinera. Sängen ska vara en plats för sömn och avslappning (och ja, en del annat snusk, men det hör inte hit just nu). Om du hela tiden lägger dig i sängen och stirrar på dumburken så kommer det inte signalera sömn till din kropp utan snarare vila. Är du som jag så fastnar du i nån halvbra men beroendeframkallande serie och blir vaken halva natten. Slutsats, titta inte på TV i sängen.
Något annat man bör undvika för att få sova gott är att äta tätt inpå sängående. Att undvika drycker som innehåller koffein är en självklarhet, men även den där supergoda kvällsmackan skickar fel signaler till din kropp som gör att det blir svårare att somna.
Den stora frågan i allt detta är att jag VET allt det här, men ändå följer jag inte mina egna tips. Varför inte? Är jag lat eller bara dum? Äsch, jag skyller på att jag är konstant trött.
Är man helt desperat kan man införskaffa ett såkallat Sleep Sheep (finns att köpa på bland annat http://www.worldwise.se/) och sätta i sängen. Med sina inbyggda högtalare som spelar antingen "Vårregn" eller "Valsång" så hoppas fåret kunna lura dig till sömn. Jag vet inte om jag köper det riktigt, men ett är säkert och det är att det förmodligen funkar bättre än att räkna får.
Det finns också någon oskriven regel om att man inte ska ligga och försöka somna i mer än 30 minuter. Har du inte lyckats då ska du istället gå upp och göra något i väntan på att bli sömnig. Att titta på TV är inte lösningen. Jag tror det är viktigt att hålla isär TV-tittande och att ligga i sängen, alltså inte kombinera. Sängen ska vara en plats för sömn och avslappning (och ja, en del annat snusk, men det hör inte hit just nu). Om du hela tiden lägger dig i sängen och stirrar på dumburken så kommer det inte signalera sömn till din kropp utan snarare vila. Är du som jag så fastnar du i nån halvbra men beroendeframkallande serie och blir vaken halva natten. Slutsats, titta inte på TV i sängen.
Något annat man bör undvika för att få sova gott är att äta tätt inpå sängående. Att undvika drycker som innehåller koffein är en självklarhet, men även den där supergoda kvällsmackan skickar fel signaler till din kropp som gör att det blir svårare att somna.
Den stora frågan i allt detta är att jag VET allt det här, men ändå följer jag inte mina egna tips. Varför inte? Är jag lat eller bara dum? Äsch, jag skyller på att jag är konstant trött.
Är man helt desperat kan man införskaffa ett såkallat Sleep Sheep (finns att köpa på bland annat http://www.worldwise.se/) och sätta i sängen. Med sina inbyggda högtalare som spelar antingen "Vårregn" eller "Valsång" så hoppas fåret kunna lura dig till sömn. Jag vet inte om jag köper det riktigt, men ett är säkert och det är att det förmodligen funkar bättre än att räkna får.
torsdag 10 januari 2008
My own, my love my precious
Ja, ni läste rätt. Snart är min älskade dator min. Det gick snabbt i vändningarna! Åh, min älskade älskling. Nu är det snart du och jag mot världen.
Konsten att låna pengar
Okej, om det har ungått någon så är det en dator jag vill ha mest av allt i hela världen just nu. Peace on earth, fuck that - ge mig en dator! Jag får seriöst panik. Så vad ska en halvt arbetslös och hemlös tjej som jag göra för att snabbt få fram sextusen kronor? Prostitution är uteslutet då jag har pojkvän. Skämt åsido, vad ska jag ta mig till? Jag får inte något banklån, jag vägrar ta nått dumt SMS-lån och jag har inga täta släktingar. Någon som känner sig manad att låna ut lite? Jag kommer kunna betala tillbaka hela summan på ett par månader.
Kära Swedbank, jag jobbar jättemycket och även om jag inte är fast anställd så kan jag garanTERA att jag får in pengar och kommer betala tillbaka i tid. Snälla söta Swedbank.
När jag sitter och tjurar som mest över min pissiga ekonomi så är det ett program på TV om hur rika snobbungar spenderar sina dollars. Bortskämda äckliga snorungar! Tror ni verkligen att jag skulle spendera 100 000-tals kronor på droger och lyxresor? Nej, men det finna många andra där ute i världen som ser till att den uppgiften blir gjord. Vissa föds verkligen med silversked i munnen.Och försök inte ge mig det där "fattiga barn i afrika"-bullshitet. Jag ska skaffa ett fadderbarn eller något så fort jag har råd. Det ska nog bli mitt nyårslöfte för i år; skaffa ett fadderbarn.
Men först jävlar ska jag skaffa en dator!
Kära Swedbank, jag jobbar jättemycket och även om jag inte är fast anställd så kan jag garanTERA att jag får in pengar och kommer betala tillbaka i tid. Snälla söta Swedbank.
När jag sitter och tjurar som mest över min pissiga ekonomi så är det ett program på TV om hur rika snobbungar spenderar sina dollars. Bortskämda äckliga snorungar! Tror ni verkligen att jag skulle spendera 100 000-tals kronor på droger och lyxresor? Nej, men det finna många andra där ute i världen som ser till att den uppgiften blir gjord. Vissa föds verkligen med silversked i munnen.Och försök inte ge mig det där "fattiga barn i afrika"-bullshitet. Jag ska skaffa ett fadderbarn eller något så fort jag har råd. Det ska nog bli mitt nyårslöfte för i år; skaffa ett fadderbarn.
Men först jävlar ska jag skaffa en dator!
Hey dumbshit!
Okej, bara för att göra det enkelt för alla hjärndöda typer därute.Sitter det en ensam brunett på tåget och ser ut exakt som jag så prata inte med henne om du inte känner henne. Frågor som "Går det här tåget till Nynäshamn?" är helt okej, men om du kör en"ursäkta, men jag måste bara säga att du har de finaste ögonen jag någonsin sett" så räkna med att jag anväder din fem år gamla (förmodligen begagnade eller stulna) canadagoose-jackluva att kräkas i.
PISS OFF.
Ska du störa mig i mitt ipodlyssnande så kan du varjefall komma med en komplimang du inte hittat i boken "De tusen sämsta raggnigsreplikerna i världshistorien" på bästa polarens utedass.
PISS OFF.
Ska du störa mig i mitt ipodlyssnande så kan du varjefall komma med en komplimang du inte hittat i boken "De tusen sämsta raggnigsreplikerna i världshistorien" på bästa polarens utedass.
tisdag 8 januari 2008
Om jag blev miljonär
Imorgon ska jag på casting för att delta i ett nytt "vinna-massa-pengar"program på TV. Tanken på vad jag skulle göra med alla pengar om jag vann en miljon eller två slog mig nyss. Till att börja med skulle jag köpa en bärbar dator till mig själv. Jävligt egoistiskt men sant. Sen skulle jag betala av lite skulder och se till att göra något kul med min familj. En skidsemester, eller ja, snowboardsemester.
Ska sanningen fram så om jag "bara" vann en miljon så skulle det inte bli några pengar till välgörenhet. What a bitch! Ja, men en miljon går åt snabbt, men däremot kan jag lova på heder och samvete att om jag vann 100 miljoner så skulle jag ge bort 50 till nån organisation.. eller starta en egen. Ja, jag kan vara snäll också. Se där.
Ska sanningen fram så om jag "bara" vann en miljon så skulle det inte bli några pengar till välgörenhet. What a bitch! Ja, men en miljon går åt snabbt, men däremot kan jag lova på heder och samvete att om jag vann 100 miljoner så skulle jag ge bort 50 till nån organisation.. eller starta en egen. Ja, jag kan vara snäll också. Se där.
is back
Japp, jag är tillbaka nu i en mycket ärligare form. Den nya bloggen är här för att stanna. Welcome!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
